Krisberedskapsförbundet med Jourhavande Krisgrupp

Krisberedskapsförbundet är en ideell förening som arbetar både nationellt och internationellt med utbildning, kompetensutveckling, information, forskning och aktivt stöd inom området krisberedskap, krishantering, psykisk stress- och krisstöd. Krisberedskapsförbundet bistår medlemsorganisationer med information, kunskap och rådgivning om hur man bäst planerar och organiserar en effektiv krisledning inom varje organisation (med utgångspunkt ifrån Arbetsmiljölagen samt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter - AFS 1999:7).

Som svar på en ökad efterfrågan av operativt stöd inom krishanteringsområdet har Jourhavande Krisgrupp organiserats, med fokus på både aktiv- och proaktiv krishanteringsupport till medlemsorganisationer.

Omedelbar krisstödsrespons

Vid en allvarlig krishändelse hos en medlemsorganisation, larmas Jourhavande Krisgrupp via en dygnet runt bemannad larmcentral. Jourhavande Krisgrupps operativa krishanteringsverksamhet utgår från fyra regionala krisberedskapscentrum (KBC), vilka är geografiskt placerade i Stockholm, Malmö, Sundsvall och Luleå.

Jourhavande Krisgrupps första åtgärd är att lämna krisstöd till ansvariga chefer. Därefter, beroende på typ av krishändelse, bearbetar Jourhavande Krisgrupp enskilda individers och gruppers psykiska efterreaktioner. Behandlingen följer POSOM metoden och sker främst genom defusing, debriefing-, eller sorgesamtal (nedan). Vid särskilda behov då en medarbetare drabbats av en djupare stress- eller krissituation kan fördjupat stöd ges av våra psykologer eller psykoterapeuter. Utförda krissamtal följs kontinuerligt upp, under minst ett år, av vår krisstödspersonal.

Jourhavande Krisgrupps sammansättning är beroende på typ av händelse samt antal berörda personer.

Jourhavande Krisgrupp följer POSOM metoden i sitt förebyggande-, rådgivande, krisstödsrepons-, samt post-krisuppföljande/stödjande arbete.

Krisberedskapsförbundet, via Jourhavande Krisgrupp, certifierar användare av POSOM metoden (nedan).

Jourhavande Krisgrupp - POSOM består av legitimerade debriefingledare, krishandledare, psykologer samt psykoterapeuter som har en samlad erfarenhet ifrån olika typer av mindre (individuella/personliga) och större (kollektiva) kriser både i Sverige och internationellt. Förnärvarande är del av Jourhavande Krisgrupps personal involverad i krisstödet till de drabbade av Tsunamikatastrofen.

Generellt gäller vid psykisk stress- och krisbearbetning:

Normalt bör samtal för psykisk bearbetning av incident ej starta förrän efter ca 3 dygn. Vid plötsligt dödsfall eller andra speciella tillfällen kan bearbetningssamtal påbörjas tidigare.
Antal sessioner är beroende av typ av incident/händelse, dess kraft och betydelse men även om händelsen i sig väcker till liv andra (tidigare) traumatiska upplevelser hos drabbad personal. I de flesta fall vid incident och trauma som inkluderar våld eller hot om våld krävs 1 – 3 sessioner av upp till 2 timmars varaktighet. Om fler är drabbade (2 el fler) sker bearbetning i gruppform. Denna form av traumabearbetning kan pågå i upp till 4 timmar vid det första tillfället.

• POSOM är den metod som Jourhavande Krisgrupp använder sig av vid stress- och krisbearbetning.

• POSOM metoden är utvecklad av legitimerade debriefingledare, -krishandledare, psykologer samt psykoterapeuter i samarbete med Krisberedskapsförbundet – Svenska POSOM Gruppen.

• POSOM betyder: Psykosocialt Omhändertagande.

Kan anställda i din organisation bli utsatta för:

• Hot mot eget eller andras liv?

• Hot mot ekonomisk trygghet, arbete?

• Våld; överfall, rån, våldtäkt, gisslansituation?

• Olycka eller katastrof?

• Allvarlig skada personligen, nära vän eller familjemedlem?

• Allvarlig sjukdom personligen, nära vän eller familjemedlem?

• Dödsfall av maka/make, barn, nära vän, nära kollega?

• Personliga problem som separation, skilsmässa?

• Hög belastning över tid?

• m.m.

Stress behöver inte vara yrkesrelaterat för att påverka arbetstagarens koncentration, kreativitet och arbetsinsats. Människor som har utsatts för allvarliga/starka psykiska stressbelastningar har behov av särskild omsorg och stöd. Psykisk ohälsa, utbrändhet/utmattning kan bli resultatet om inte individers psykiska hälsa tas på allvar, detta speciellt i utsatta miljöer. Arbetsgivare har ett ansvar (Arbetsmiljölagen) att förebygga och hjälpa anställda mot yrkesrelaterad stress, detta speciellt i utsatta miljöer. Krisberedskapsförbundet och Jourhavande Krisgrupp bistår medlemsorganisationer med kompetens inom detta område.

En organisation som aktivt tar väl hand om sina anställda och bryr sig om deras hälsa ger ett gott anseende i samhället och i längden även ett gott resultat (Du & Jobbet 4/05). En organisation kan med fördel även bry sig om anställds nära anhörig (vid allvarlig sjukdom och dödsfall).

En grupp som lätt glöms på alla nivåer i organisationer är cheferna. ”Chefer är ej osårbara”. Erfarenhet visar även att människor i svåra situationer lätt blir ”osynliga”. Samhällets krav på organisationer att aktivt stödja sina anställda och chefer vid olika kriser ökar, och är dessutom vid incidenter i ökad omfattning i mediers fokus.

Andra områden där Jourhavande Krisgrupp bistår medlemsorganisationer:

”besvärliga" samtalsområden

• Alkohol/drogproblematik

• Svårlösta personalkonflikter

• Vid uppsägningar/övertalighet/omorganisation

• m.m.

”Personliga problem”. Bearbetningssamtal vid bl a:

• Separation och skilsmässa

• En förtrolig samtalspartner

• Problem i förhållande till lagen

• Dödsfall av maka/make, barn, nära vän

• Olyckor

• Brand

• Allvarlig sjukdom

• Självmord – självmordsförsök

• Missbruk

• Saknad person

• m.m.

”Arbetsrelaterade problem”. Bearbetningssamtal (individ eller i grupp):

• Coaching/en förtrolig samtalspartner

• Förebyggande av utbrändhet

• Stöd vid utbrändhet

• Våld

• Brand

• Saknad person

• Dödsfall av kollega

• Allvarlig personskada

• Allvarligt misstag med stora konsekvenser/påverkat många

• Självmord – självmordsförsök

• Arrangering av minnesstund

• m.m.

Vid fysiska skador och sjukdom

De flesta som skadas eller blir allvarligt sjuka, blir utöver sin fysiska skada/sjukdom även utsatta för traumatisk stress. Samhällets hälsovård är väl utbyggd för att behandla skadan/sjukdomen men lämnar oftast den psykiska hälsan till patienten att själv ta hand om. Klinisk forskning visar att människor som får hjälp med stress- och krisbearbetning genomgår en snabbare rehabilitering och pådrar sig färre komplikationer.

Dokumentation – kvalitetssäkring

Jourhavande Krisgrupp använder sig normalt av olika scheman för att kartlägga och dokumentera klienters stressnivå under hela bearbetningsperioden/uppföljningen. Dessa scheman är internationellt erkända målinstrument för att bedöma aktuell stressnivå. Egenrapportering används vid varje session samt vid uppföljningssamtal efter 6 , 12 månader samt i vissa fall längre.

Uppdragsgivaren får rapport om antalet sessioner, dess längd och deltagare samt kopia av klients utvärdering, utbyte och värde av sessionerna. Efter ett års uppföljning får uppdragsgivare en slutrapport samt en kopia av klients utvärdering.

All data blir anonymiserad och databehandlad för forskning i syfte att ständigt kunna utveckla Jourhavande Krisgrupps arbete till gagn för klienter/uppdragsgivare, med basis i dokumenterad vetenskap.

Uppdragsgivare kan begära begränsad dokumentation.

All personlig dokumentation behandlas strikt konfidentiellt i enlighet med Personuppgiftslagen (PUL-SFS 1998:204).

Krisstöd – omfattning

Nödvändigt antal samtal för att få individen ned till en lägre stressnivå är beroende på typ av incident/händelse. I normalfallet räcker det med 2 – 3 samtalstillfällen. Vid förlust (dödsfall) av nära anhörig/kollega är det normala 4 – 6 tillfällen.

Uppföljning under ett år

Vid bedömt behov innan samt vid avslutande samtal fyller klienten i ett schema som innehåller internationellt erkända målinstrument för stressnivå bedömning (PTSS – Post Traumatic Stress Score). Detta används för att visualisera framgång i bearbetningsprocessen samt som dokumentation för samtalens värde. Denna dokumentation ges i kopia till klienten och hanteras av Krisberedskapsförbundet i enlighet med Personuppgiftslagen (PUL-SFS 1998:204). Som grund för forskning så används anonymiserade dokument.

Uppdragsgivare kan begära begränsad dokumentation.

Vid bedömt behov vid 6 och 12 månader efter avslutad behandling får klienten sig tillsänd en PTSS som returneras i frankerat svarskuvert. Om det framkommer att klienten har höga stressnivåer tar Jourhavande Krisgrupp kontakt för att ta reda på om det beror på tidigare incident och i sådant fall kontaktas berörd medlemsorganisation för att få klartecken till fortsatta samtal.
Klienten har möjlighet att kontakta Jourhavande Krisgrupp och berörd krishandledare när som helst under behandlingsperioden samt under uppföljningsperioden (ca 1 år). Klienten får ett eget krisstödskort med bl a telefonnummer direkt till sin krishandledare.

Jourhavande Krisgrupps erfarenhet visar att ”nya samtal” mycket sällan måste igångsättas efter behandlingsperiods slut.

Jourhavande Krisgrupp följer POSOM metoden i sitt förebyggande-, rådgivande, krisstödsrepons-, samt post-krisuppföljande/stödjande arbete.

Krisberedskapsförbundet, via Jourhavande Krisgrupp certifierar användare av POSOM metoden. POSOM metoden ger kompetens i upplägg och genomförande av:

- Avlastningsgrupper
Bearbetning av daglig stress i syfte att förebygga och reducera utmattning/utbrändhet.

- Avlastningssamtal
Initialt krisstödssamtal för bearbetning av konkret händelse.

- Emotionell defusing
Bearbetning av moderat/psykosocial stressor.

- Emotionell debriefing
Bearbetning av allvarlig/extrem/katastrofal stressor.

- Minnesstund
Upplägg och genomförande av minnesstund.

- Kamratstöd
Utbildning av lokala stödteam på arbetsplatsen.

- Kristeam
Utbildning av lokala kristeam på arbetsplatsen. Kan även kombineras med utbildning inom första hjälpen för mindre och moderata fysiska skador.

Krisberedskapsförbundet kan även bistå med:

Beredskapsplanläggning och beredskapsövningar
Jourhavande Krisgrupp bistår organisationer med att utveckla krisberedskapsplaner som omfattar ökat skydd mot potentiella kriser/risker, krishantering och uppföljning efter traumatiska händelser.

Krisberedskapsförbundet erbjuder varje ny medlemsorganisation en kostnadsfri konsulation och genomgång av befintlig struktur för krishantering inom organisationen. Denna konsultation inkluderar rekommendationer för en förbättrad/utökad krisberedskap inom organisationen.

Gruppvägledning
Jourhavande Krisgrupp bistår organisationer med psykosocial gruppvägledning samt utbildning inom gruppvägledning och kamratstöd som är en effektiv ”första hjälpen” metod efter inträffad incident.

Juridiskt stöd
Krisberedskapsförbundet samarbetar med specialister inom arbetsrätt, arbetsmiljörätt och straffrätt för rådgivning och bistånd.

Erfarenhet, långsiktighet och engagemang

Jourhavande Krisgrupp - POSOM ingår i Krisberedskapsförbundet och består av legitimerade debriefingledare, psykologer samt psykoterapeuter. A och O vid krishantering är ett genomtänkt förebyggande arbete, hög krisstödsberedskap samt en professionellt ledd krishantering, aktiv post-krisuppföljning med ett långsiktigt krisbearbetningsperspektiv. Krisberedskapsförbundet har ett långsiktigt engagemang exklusivt för sina medlemsorganisationers välbefinnande.